13 days and counting.

Idag så hade vi utbytesstudenter bestämt med vår studievägledare att det var dags för en lunch tillsammans där alla tog med sig en maträtt från deras hemland. Ms. Colvin hade bjudit in några lärare, däribland världsbästa Mr. Bissell och Ms. Kangas som tycker att jag ska låna hennes mobiltelefon och ringa hem till Sverige med jämna mellanrum. Efter att mina "chocolate spheres" ("chocolate balls" kändes ju inte särdkilt pc) gjort succé och jag tryckt i mig mumsigt indiskt bröd så begav jag mig till Kangas kontor och ringde Sveriget och Stig för att surra lite och fråga hur stipendie-utdelningen gick. Väl efter period 5 hade börjat lade jag på och strosade till min klass med en lapp från Ms. Kangas om varför jag var sen. Hann precis in för att se Cody's portfolio presentation. Jag är hans mesta inspiration och hjälp och flertalet titlar hade jag, så snäll som jag är, klurat ut åt honom vilket gjorde att jag inte kunde sluta flina under hela presentationen.

Idag var det min hunkiga kompis Roberts födelsedag och jag hade totalmissat. På morgonen när jag skröt om min speciella " delicious swedish chocolate dessert" så frågade Robert om han kunde få, och jag som skulle vara skämtsam sa att det bara var för speciella människor. När han då sa att det var hans födelsedag visste jag inte om han var allvarlig eller inte, jag menar han fick ju mig att tro att han brutit fotleden en gång för att sedan springa iväg (ohaltandes) i jakt på coach Hingston. Sen kände jag mig som världens sämsta kompis resten av dagen men jag frågade Mr Bissell om jag kunde få smyga in på hans lektion period 5 med mina chokladbollar och det gick så bra det. Så innan jag och Cody gick ut för att fota smög jag in i Mr. Bissells klass och till många "aaaww!" gav jag svensk choklad till Robert. Lustiga som chokladbollar ser ut så fick jag övertyga honom om att de faktiskt var goda och Mr. Bissell stödde mig och sa att han redan var medlem i klubben och som jag instruerat honom om tidigare så instruerade han Robert om att äta hela på en gång. 2 tuggor senare nickar Robert och med mun full säger med sincere honesty att de var mycket goda. Efter det ville fler i klassen prova och jag kände mig som världbästa Sverige ambassadören när de alla tryckte in hela chokladbollen på en gång efter uppmuntring från klasskamrater. Gav Robert de 10 chokladbollarna som var kvar och smög ut igen och kände mig så himla snäll. :)

Mötte Travis Sharp (a.k.a. Shrek) på väg till 6th hour och försökte övertyga honom om att en återupplivning av fried ice cream thursday var väl behövd, men han suckade och erkände att det nog var en förlorad tradition. oh well.